Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2016/17

Andelen med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Läsåret 2016/17 hade 24 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 22 procent och tio år tidigare var andelen 18 procent. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den senaste
tioårsperioden.

Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Av högskolenybörjarna läsåret 2016/17 hade 14 700 utländsk bakgrund och
47 600 svensk bakgrund. Av de 14 700 med utländsk bakgrund var 5 800 födda
i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 8 900 var utrikes födda. Av de
8 900 utrikes födda hade 1 400 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller
tidigare och 7 500 vid sju års ålder eller senare.

Andelen högskolenybörjare* med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2007/08–2016/17 (procent)


07/08

09/10

11/12

13/14

15/16

16/17

Svensk bakgrund

82

83

82

81

78

76

Utländsk bakgrund

18

17

18

19

22

24

   Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar

5

6

7

8

9

9

   Utrikes född

12

11

11

11

13

14

   – invandrat ≤ 6 år

3

3

3

2

2

2

   – invandrat ≥ 7 år

9

8

9

9

11

12

* Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.

Fördelningen mellan kvinnor och män var ungefär lika mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var 59–61 procent av högskolenybörjarna kvinnor och 39–41 procent män. Däremot fanns det skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Bland de utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare var andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent.

Stor variation mellan olika utbildningar

Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade apotekarutbildningen och receptarieutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 74 procent vardera läsåret 2016/17. Näst högst andel hade tandläkarutbildningen med 69 procent. På officersutbildningen var andelen med utländsk bakgrund minst med 7 procent. Störst antal högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17 fanns på civilingenjörsutbildningen följt av högskoleingenjörsutbildningen med 900 respektive 860 nybörjare.

På Karolinska institutet har hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund

Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2016/17 med 53 procent. Därefter följde Ersta Sköndal Bräcke högskola med 39 procent och Södertörns högskola med 37 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Stockholms universitet hade det största antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 1 800. Näst flest hade Göteborgs universitet med 1 400.

Störst andel av svenskfödda med utrikes födda föräldrar som börjar i högskolan

Vid 25 års ålder hade 43 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1991 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för de med svensk bakgrund. I årskullen födda 1991 var denna andel 47 procent, att jämföra med 40 procent tio år tidigare.

Andelen har i princip varit oförändrad bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 45 procent för tio år sedan till 46 procent. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat mellan sju och 18 års ålder har andelen som påbörjat en högskoleutbildning däremot minskat. Andelen var 35 procent bland födda 1982 och 29 procent bland födda 1991.

Många med bakgrund i Bosnien-Hercegovina väljer högskolestudier

Bland de utrikes födda år 1991 med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 52 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 51 procent följt av Iran med 44 procent. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera i högskolan. Av dem som föddes 1991 i denna grupp hade 61 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.

Utlandsstudier vanligast bland födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar

Bland de med svensk bakgrund som föddes 1991 hade 8 procent studerat utomlands med hjälp av svenska studiemedel till och med 25 års ålder. Andelen var något lägre bland de utrikes födda med 7 procent, men högre bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 11 procent. Andelen med påbörjade utlandsstudier har varit högst i denna grupp under de senaste tio åren.

Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund

Läsåret 2016/17 hade 25 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 440. Av dem var 370 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

Medicin och hälsovetenskap vanligt bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund

Såväl det största antalet som den största andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap. Antalet var cirka 200, och andelen var 28 procent.