Doktorander och examina på forskarnivå 2017

Antalet doktorandnybörjare ökar. År 2017 började 3 060 doktorander en utbildning på forskarnivå, vilket var 60 fler än året innan. Flest nybörjare hade området medicin och hälsovetenskap.

Antalet doktorandnybörjare ökade

År 2017 började 3 060 doktorander utbildning på forskarnivå vilket var 60 fler än året innan. Sannolikt kommer dock denna ökning att bli större eftersom det sker en eftersläpning i rapporteringen vilket innebär att antalet nybörjare är underskattade och blir fler än 3 060. I efterrapporteringen för 2016 tillkom cirka 80 doktorandnybörjare.

Bland doktorandnybörjarna var antalet kvinnor 1 460 och antalet män 1 600, vilket är en procentuell fördelning på 48 procent kvinnor och 52 procent män. Under de senaste tio åren har ungefär hälften av doktorandnybörjarna varit kvinnor. I början av 1990-talet var ungefär en tredjedel kvinnor.

Inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap var antalet doktorandnybörjare som störst (620 kvinnor och 410 män). Könsfördelningen var relativt jämn bland doktorandnybörjarna inom alla forskningsämnesområden förutom teknik där andelen kvinnor var 30 procent och andelen män 70 procent.

Antal doktorandnybörjare efter forskningsämnesområde och kön 2017

Doktorandnybörjare 2017


Tabell: Antal doktorandnybörjare, doktorander och examina i utbildning på forskarnivå efter kön 2017‌


Samtliga

Kvinnor

Män

Doktorandnybörjare

3 060

1 460

1 600

Doktorander

17 380

8 240

9 130

Doktorsexamina

2 840

1 370

1 470

Licentiatexamina

500

180

 320

Doktorandnybörjare och examina redovisas per kalenderår. Doktorander redovisas för hösten.
 
Andelen som påbörjar forskarutbildning t.o.m. 30 års ålder minskar. Den var som störst för årskullarna födda 1975–1978, med 1,6 procent. I senare årskullar har andelen minskat till 0,8 procent.

Antalet doktorander minskade

Under hösten 2017 var antalet aktiva doktorander 17 380, fördelat på 8 240 kvinnor och 9 130 män. Preliminärt minskade antalet kvinnor med 390 och antalet män med 520 jämfört med hösten 2016.

Av de aktiva doktoranderna hösten 2017 studerade 57 procent på heltid. Den vanligaste försörjningsformen var "anställning som doktorand". Två tredjedelar av doktoranderna hade denna försörjningsform, både bland kvinnor och bland män.

Den andel av doktoranderna som har sin försörjning genom anställning som doktorand har ökat med 11 procentenheter de senaste tio åren. Anledningen är att allt fler lärosäten har avvecklat utbildningsbidraget till förmån för anställning som doktorand.

Minskat antal doktorsexamina

Det utfärdades 2 840 doktorsexamina år 2017, vilket är en minskning med 150 jämfört med 2016 då antalet doktorsexamina var det högsta någonsin. Antalet doktorsexamina har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. År 1998 var antalet 1 930.

Könsfördelningen var i princip jämn, 48 procent kvinnor och 52 procent män.

År 2017 utfärdades 500 licentiatexamina, vilket var 190 färre än året innan. Könsfördelningen var 180 (36 procent) kvinnor och 320 män (64 procent).

Genomströmningen i utbildningen ökar. Detta kan bl.a. mätas genom examensfrekvens. Andelen som tog ut doktorsexamen inom fem år bland doktorandnybörjarna år 2012 var 45 procent. Det var 2 procentenheter fler än doktorandnybörjarna år 2000 och 22 procentenheter fler än 1990.

Hög andel utländska doktorandnybörjare

Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå. År 2017 var 1 260, eller 41 procent, av doktorandnybörjarna utländska doktorandnybörjare. Med utländsk doktorandnybörjare avses de personer som har kommit till Sverige för att genomgå en forskarutbildning. Flest fanns vid Kungl. Tekniska högskolan med 230 doktorandnybörjare. Även vid Lunds universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet fanns fler än 100 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska doktorandnybörjarna var 43 procent kvinnor och 57 procent män.